Naim (Beklager sent svar, men då du svarade under ett annat essä tog det lite tid för jag såg frågan): Ja, tror kanske inte vi är så väldigt oeniga ändå? Jag tycker iallafall att det ser riktigt ut som du skriver, och kan inte helt se att det står i direkt motsättning till det jag menar i essäet mitt? Det är självklart en skillnad mellan biologisk predisponering for religiös tänkning generellt och disponering för just en type religion på bakgrund av faktorer som upphov (den vil klart tydligt vara rasistisk).
Jag menar emellanåt att det är problematiskt att koppla antisemitism med rasism (i den betydningen rasism faktiskt har). Jag tror också att människor som har en tilböjning att tänka konspiratoriskt lika gärna kan vara antiislamist som antisemitism. De facto är många av de tidigare nynazisterna per idag skiftat sida, några av dessa har till och med blivit pro-israelska.
Jag menar absolut inte att en pro-Israelsk person nödvändigtvis måste vara konspirationsteoretisk, men att det är antyder en koppling när tidigare nynazister tillsynolåtande "vänder helt". Jag tycker emellanåt inte att detta är konstigt, då det tydligtvis är de samma strukturerna.
Det har för övrigt också pekats på farorna med den tankegången man hittar i alternativmiljöer. En tillhängare av fex healing eller reeading har större chans att finna mening i korncirklar, änglar, spåmän o.l.Jag vill tro att de ligger till grund de samma mekanismerna som för konspirationsteoretisk tänkning generellt. Så sett kan man nog tala om biologisk predisponering för också detta.
Om man drar den ännu längre så är nog människan som sådan biologisk predisponerad för att förstå och finna mening i fenomener runt sig. Gudar förklarade i sin tid fenomner som regn, torden, sol osv. Med Aristoteles, Kopernikus, Gallileo, Newton osv har man gradvis ersatt några av dessa förklaringsmekanismerna med nya förklaringar. Men alla dessa som har sökt har ju varit predisponert för detta - de har försökt att finna mening, förstå tydligare saker som inte helt har stämt (exempel på detta är problemerna ett geocentriskt världsbild hade och vad lösningar ett heliocentriskt kunde bidra med). Historien har dock visat att detta inte har gått så smärtfritt varje gång någon har kommit med nya tankar som kan förklara något nytt. Så man kan kanske också säga att människan är nogså konservativt? Vi önskar inte att ersätta något som har funkat "greit" tidigare med något nytt och okänt. Detta har det vart gjort tester på mellan människor och aper, att människan kan behandla större mängd med data på grund av et repetivt beteende, men att vi också har svårare att lägga från oss längre handlingskedjor, när kortare handlingskedjor kan göra den samma jobben.
Jag tror i övrigt att vi är nogså eniga i det vi hävdar. Ett centrllt poäng hos mig är att antiislamism, islamofobi och antisemitism uppvisar strukturella olikheter. Jag hoppas jag klargjorde det i mitt inlägg här. Emellanåt är de väldigt olika på någon punkter. För det första har vi ännu inte sett institutionalisering av antiislamisme på samma sätt som vi har sett med tillfället antisemitism på skolan. Dock ser vi att försök på detta blir gjort med Hijabförbud, försök på att göra det vanskeligere för muslimer att prakticera sin religion etc. Detta är poänger jag berör genom hela essäet mitt.
Poänget mitt! -Som jag ännu inte har kommit fram till helt tydligt i essäet mitt- Är att så länge vi opererar med ett föråldrat begreppsapparat om rasism så vill vi slå ut i lösa luften. Så sätt är jag enig med artikkelförfattaren (Torgersen) att såväl islamkritik och antisemitism bygger på "religionskritik". Emellanåt är det centrala poänget hos mig att religionskritik är nödvändigt, då det faktiskt rör sig om en form för religionskritik i det man klär av antisemitismen och antiislamismen - som egentligen INTE är religionskritiska men konspirationsteoretiska i sin kärna. Det är en vrångtänkning man har att göra med, inte rasism och inte religionskritik men en egen sär form för religion där man menar sig kunna se den historiska utvecklingen. På så sätt ligger dessa ideologier inte så långt undan den historisk-materialistiska förståelsen av världen som vi ser hos i allafall Engels, men till en grad hos Marx och särskillt hos Hegel (som var antisemit). Detta kommer jag tillbaka i när jag lägger ut Del 4 av essäet mitt.
Magnus Eriksson
